Hästens fodersmältning

Hästens fodersmältning

  • Munhålan – När fodret tuggas tillsätts saliv. Hästen producerar ca 10-15 liter saliv per dygn, men det kan bli upp till 50 liter. Saliven innehåller mycket bikarbonat och salter. Bikarbonatet har förmodligen till uppgift att balansera ut inverkan av den sura magsaften som kommer i magsäcken. Hästen behöver tid att tugga fodret ordentligt eftersom den då naturligt känner sig mättare.
  • Foderstrupen – Innan fodret kommer ner till magsäcken passerar det foderstrupen. Om fodret inte blötts ner i munnen ordentligen, kan det leda till foderstrupsförstoppning, vilket betyder att fodret fastnar i strupen och blockerar vägen. Ett tecken kan vara att det kommer mycket saliv ur munnen, eftersom hästen fortsätter producera saliv.

 

Det behandlas av veterinär, som för ner en sond i foderstrupen och tar bort det fodret som har fastnat.

Hästen kan få foderstrupsförstoppning om den t. ex. varit ute i hagen många timmar utan foder, kommer in och med en gång äter kraftfoder. Den äter då fort och den är torr i mun och foderstrupe. Om hästen äter kraftfoder direkt efter hård träning, är den också torr och riskerar foderstrupsförstoppning. Helt enkelt är det en stor risk om hästen är torr i slemhinnorna, samtidigt som den äter fort. Se därför till att den fodras flera gånger per dag och på regelbundna tider. Det bidrar till att hästen blir lugnare och inte kastar i sig fodret.

Foderstrupsförstoppning kan även uppstå om hästen skulle få i sig torr betfor, eftersom betforn sväller när det blir blött. Det är därför jätteviktigt att det fått svälla färdigt i vatten innan hästen äter det.

Hästen kan få ner foder och saliv i lungorna, vilket är mycket farligt. Kontakta därför genast veterinär!

  • Magsäcken – Första anhalten efter att fodret har tuggats och därefter passerat foderstrupen. Fodret kommer in via den övre magmunnen, blandas med sur magsaft och portioneras sedan ut via nedre magmunnen.

 

Övre magmunnen stängs igen och hindrar att foder eller gas kommer upp igen, vilket innebär att hästen varken kan kräkas eller rapa. Om det uppstår för mycket gas i magsäcken blir den därför väldigt uppspänd om hästen får kolik. Om hästen då rullar sig, riskerar den att spricka. För mycket gas kan uppstå om hästen äter för mycket foder för fort, eller om den äter något olämpligt.

Eftersom magsäcken är förhållandevis liten och magsaft produceras oavsett om hästen äter eller inte, ser vi tydligt att hästen är skapad för ständigt ätande – inte stora mängder foder på kort tid.

Magsaften aktiverar viktigt enzymer som får näring att utvinnas i hästens tunntarm. Nedre magmunnen portionerar ut det foder som ska vidare till tunntarmen.

  • Tunntarmen – Här sker upptagningen av lättomvandlade energiämnen, bl. a socker och stärkelse, med hjälp av enzymer. Den energi som utvinns, är snabb energi som används till explosivt muskelarbete. I och med att den är så snabbt tillgänglig, lagras den i muskler, levern och kroppens fettvävnad om den inte används direkt. Man ska inte ha för mycket lättsmälta kolhydrater i foderstaten, då hästen har ganska lite enzymer för att bryta ned dessa.

Tunntarmen är 20 m lång, och resan för fodret från munhålan och vidare genom tunntarmen till grovtarmen tar ca en timme.

  • Grovtarmen – Här sker största delen av näringsutvinningen. Istället för enzymer är det mikroorganismer som bearbetar fodret. Fodret stannar mellan 1 och 3 dygn i grovtarmen. Det är viktigt att sammansättningen av mikroorganismerna är rätt. Felaktig utfodring och dåligt vatten ger också en dålig miljö för dessa mikroorganismer och tarmfunktionen blir obalanserad.

I grovtarmen bildas vattenlösliga vitaminer och aminosyror som ingår i proteiner. Stärkelse och cellulosa omvandlas till fettsyror, som utvinner energi.

En störd tarmfunktion kan bl. a. leda till fång.

I ändtarmen lagras avföringen, vilket kommer ut då det lagrats tillräckligt mycket. Normal avföring ska bestå av fasta bollar, som lätt går att sönderdela.

En stressad häst har ofta lösare avföring. Om en häst som transporteras känner stress och oro i transporten, är avföringen lös (dessutom svettas hästen rikligare) vilket bidrar till förlust av kroppsvätska. Om hästen då är på tävlingsplatsen, kommer den prestera sämre. Om hästen får tillräckligt mycket foder, ökar förmågan att lagra kroppsvätska i blind- och grovtarmen och vätskan kan då hållas kvar. Om hästen får de fibrer som binder vätska på rätt sätt, kan de användas för att kompensera den vätskeförlusten som kommit genom avföring eller svettning. Hö och betfibrer har den funktionen.