Inälvsparasiter

Tillbaka till Hästen

  • Små blodmaskar
  • Stora blodmaskar
  • Spolmask
  • Bandmask
  • Springmask
  • Styngflugelarver
  • Fölmask
  • Lilla magmasken

Alla hästar har inälvsparasiter. Det är nödvändigt för att hästen ska behålla sin immunitet. Den mängden parasiter som en frisk häst bör ha är så pass liten att den kan leva i balans med dem. Eftersom att unghästar ännu inte är immuna mot parasiter, är de känsligare mot dem än vuxna hästar. Unghästar sprider också mer parasiter, vilket betyder att stuterier med många unghästar har större risk för smitta än ett stall med bara vuxna hästar. Gamla hästar är också lite känsligare.

Rundmaskar kallas blodmask, springmask, magmask, spolmask och fölmask. Blodmasken och spolmasken är de viktigaste av dessa.

Parasiternas utveckling

Larverna har fem stadier, L1-larv –> vuxen mask. larver

  • Små blodmaskarna  är de vanligast förekommande. De är runt 1 cm långa, kan vara gråvita eller röda.

L3-larven lever i gräset. Den kommer in i hästen, och tar sig till grovtarmens slemhinna. Där utvecklas den till L4-larv, blir sedan vuxen och lägger ägg. Äggen kommer ut via avföringen och sedan kläcks de. De larverna som kommer ut är L1-larver. Det tar ca 4 veckor från att äggen kläcks till att de blir L3-larver. Det finns vissa L3-larver som inte utvecklas till L4-larver, utan stannar kvar i tarmslemhinnan och vilar, oftast under hösten/vintern. Antalet vilande larver kan vara flera hundratusentals och de kan vila under flera år. Larverna vaknar upp en efter en och på så vis utvecklas hela tiden nya maskar.  Inget avmaskningsmedel kan ta död på de vilande larverna.

Symptom kan vara att hästens kondition förändras och att den tappar i hull. Om väldigt många vilande larver vaknar upp samtidigt och tar sig ut från slemhinnan, ser man dem tydligt i träcken.

  • Stora blodmaskarna är rödbruna och ca 2-3 cm långa. Detta är den farligaste masken men inte lika vanlig som lilla blodmasken. Dessa tar sig också in i hästen som L3-larver. När de blivit L4-larver tar de sig in i blodkärlen i tarmväggen och följer dem till krösroten (en särskild del av stora kroppspulsådern som alla tarmarnas blodkärl utgår från).  Från och med att de tagit sig in i blodkärlen tar det ca 3 veckor innan de nått krösroten. Där vistas de ca 3-4 månader och utvecklas till maskar och förs sedan till grovtarmen via blodet. De kommer sedan fästas vid tarmväggen och suga blod.

Symptom kan vara kolik, speciellt under vintertid, feber, hälta och blodbrist. Kärlväggarna skadas vilket skapar blödningar och blodproppar. Blodpropparna kan sprida sig ner till benen, vilket gör att hästen blir halt.

  • Spolmasken är den största masken. Den är vit och ca 20 cm lång. Den är vanlig hos föl och unghästar upp till tre år, därefter är de mycket ovanliga. Larverna utvecklas inne i ägget innan det kläcks. Hästen får i sig äggen via betet och de kläcks sedan inuti hästen, i tarmen. Larverna som kommer ut tar sig in i ett blodkärl och färdas med blodet till levern, sedan till hjärtat och tillslut till lungorna och luftvägarna. Detta irriterar hästen, som börjar hosta, vilket gör att larverna sväljs ner igen. Nere i tunntarmen blir de vuxna maskar.

Symptomen kan vara sämre aptit och tillväxt, hängig buk och raggig päls. Detta beror på att maskarna som lever i tarmen ”stjäl” näring. Som tidigare nämnt blir hästen irriterad i luftvägarna och hosta är därmed också ett symptom. Vid stora mängder spolmask kan hästen bli förstoppad, vilket kan leda till att tarmen spricker.

  • Springmasken är inte lika vanlig. Den kan bli ca 10 cm lång. Hästen blir smittad via foder, vatten och strö. Masken lever i grovtarmen och maskhonan häller ut äggen i ändtarmsöppningen. Hästen får då klåda och börjar skrubba svansen mot t.ex. boxväggen, vilket är ett tydligt symptom.
  • Fölmasken infekterar fölet då det diar. Fölen blir immuna mot fölmasken vid ca 4-6 månaders ålder. Oftast påverkar inte fölmasken fölet, om inte infektionen blir kraftig. Det kan leda till fölmaskdiarré från att fölet är ca 10 dagar till 7 månader gammalt.

Det finns även fölbrunstdiarré, som kan komma vid stoets första brunst efter fölningen och det är ganska lätt att förväxla detta med fölmaskdiarré.

  • Lilla magmasken är väldigt sällsynt och kan i vissa fall ge diarré men ger ofta inga problem alls. Denna parasit kan även smitta får och nötkreatur.
  • Bandmasken är platt, till skillnad från rundmaskarna ovan. Den är ca 3-4 cm lång och 1 cm bred. Denna mask är vanlig men brukar sällan ge några symptom. För att smitta behöver masken olika typer av kvalster, som först äter upp äggen. Inne i kvalstren blir de till larver. Hästen får i sig kvalstren när den betar. Maskarna inne i hästen släpper ifrån sig ägg som kommer ut via avföringen. Larverna blir till vuxna maskar och de lever mellan tunntarmen och blindtarmen.  Resan från ägg till vuxen mask är ca 4-6 månader. Som redan nämnt ger de sällan några symptom, men i vissa fall kan hästen bli raggig och benen kan bli svullna. Även kolik kan förekomma.
  • Styngflugelarverna är ca 2 cm långa och 0,5 cm tjocka och de är rödbruna. Larverna kommer från styngflugeägg. Styngflugan lägger ägg på hästen, oftast på frambenen. När larverna kommit ut brukar hästen bli irriterad och slicka sig, vilket gör att larverna kommer in i munnen. De tar sig vidare till magsäcken där de stannar kvar ända till våren, då de kommer ut igen via avföringen. De ligger under träcken, där de så småningom blir till flugor igen. Dessa ger sällan några symptom och är ganska ofarliga.

Hur förebygger man parasitproblem?

Att vara resistent innebär att maskarna inte dör av avmaskningsmedlet, som de har gjort förut. För flitigt användande av medlet gör att maskarna tillslut blir tåliga och utvecklar resistens. Om ett nytt medel uppfinns, kommer även det vara effektivt till en början, men sedan fungera allt sämre.

Det är viktigt att börja i rätt ände och inte använda medlet i onödan. Det betyder att man först bör minska risken för parasiter, sen ta träckprov för att se om hästen blivit smittad för att i sista hand avmaska hästen.

  • Ha separata sommar/vinterhagar.
  • Låt betet vila ett år.
  • Låt får eller nötkreatur gå i sommarhagen året innan hästarna ska gå där. Då kommer hästparasiterna dö ut tills hästarna ska gå där kommande sommar. Detta kallas för växelbete. Den enda parasit som hästen har gemensamt med dessa djur är magmasken, men eftersom den är så pass sällsynt och väldigt sällan ger problem, är det inget hinder för att växelbete ska fungera.
  • Släpp inte ston/föl/unghästar på samma bete där unghästar gick förra sommaren. Eftersom parasiterna sprids mer bland unghästar, blir risken för smitta då större.
  • Plöj upp betet och så om. När marken harvas, sönderdelas träcken och parasiterna kommer dö ut. Gör detta när det är torrt och varmt, eftersom parasiterna trivs bättre i fuktigt klimat.
  • Mocka hagarna ett par gånger i veckan.
  • Dela upp betet i olika sektioner och låt hästarna beta av en efter en.

Spolmask och springmask smittas i boxen. Men blodmaskarna måste utvecklas på betet för att kunna smitta.

Hur tar man träckprov?

  • Plocka upp några träckbollar och lägg i en påse
  • Påsen ska stoppas i ett vadderat kuvert
  • Har man flera hästar kan man antingen ta en påse för varje häst, eller ta träck från flera hästar och stoppa i samma påse. Det senare är lite mer sparsamt men å andra sidan vet man inte om bara en eller allihop är smittade. Men om man får provsvar på att det finns parasiter är det bra att avmaska alla hästar.
  • Man måste ange på kuvertet om man vill testa smitta för bandmask, eftersom det krävs en särskild metod för detta.
  • Man bör göra en odling för stora blodmasken, eftersom äggen från stora och lilla blodmasken ser likadana ut, och man måste kunna skilja på dem. Det kan ta upp mot två veckor innan man får resultat från odlingen.
  • I kuvertet ska anges ditt namn, adress, telefonnummer, provdatum, senaste avmaskningen och vilka medel som användes då.

Träckproven skickas till ett laboratorium, t.ex. SVA eller Vidilab. Hästkliniker kan också ta träckproven och antingen analysera själva eller skicka dem till ett labb.

När ska man ta träckprov?

  • Unghästar i januari-februari, för att testa för spolmask.
  • Vuxna hästar i april-maj och sedan på hösten i september
  • Om man flyttar till nytt stall bör man först göra ett träckprov och en ev avmaskning innan man flyttar in.
  • Träckproven bör skickas samma dag som de läggs i påsen men de kan även vänta några dagar om man håller dem kylda (ej i frys). Priset kan variera något men man får räkna med några hundralappar per prov.

Se filmen Veterinärfrågan – Inälvsparasiter där veterinär Ionel Barbos svarar på frågor i ämnet!